Ingrid goes Shanghai -

Efterlängtat besök från Sverige!

Förra veckan var jag ganska så upptagen då jag hade besök från Sverige av min söte Sebastian, vilket kanske inte gått helt obemärkt förbi med tanke på hans lilla gästinlägg;) Förutom att det var fantastiskt att få träffa min älskling igen så var det skönt att få träffa någon i Sverige och inse att allt är som vanligt där. Dessutom var det nice med lite svensk godis, turkiskt te (han hade transfer i Istanbul) och framförallt... Mitt nya ICA-kort! Blev lite less på att sponra Nordeachefernas bonusar med deras hemska uttagsavgifter.

Första dagen körde vi lite hard core-sightseeing i centrala Shanghai då vädret var soligt och fint. Sen fick Sebastian följa med på den Social Dinner Event som Uppsala universitet bjöd in till på Sofitel i centrala Shanghai. Då fick vi fin middag på IT-institutionens bekostnad och träffa en massa kineser som varit på utbyte i Sverige. Det var mycket trevligt, men bjöd också på en del intressanta matupplevelser som komage och sjögurka. Jag smakade på båda. Måste erkänna att jag är lite stolt över att min konstig-mat-tröskel har sänkts något efter några månader i Kina;)

Vi hann också med skräddarmarknaden där en komplett kostym med väst och skjorta för 700 rmb beställdes. Jag råkade beställa en vinterkappa också, men ska hämta den nu i veckan. Är lite nervös för jag gjorde massa ändringar mot testkappan... Men nåja, den kostade bara 400 rmb:) Yu-trädgården, gamla stan, Oriental Pearl Tower, Franska koncessionen, Jadebuddans tempel, fejkmarknaden, drinkar med utsikt och hajar på M1NT och en massa gott Starbucks-kaffe hanns också med.

Sista kvällen bokade vi bord på en japansk teppanyakirestaurang här i Shanghai som jag hade hört rekommenderas. Det var väldigt dyrt där med Shanghaimått mätt, 250 rmb för buffé inklusive öl och sake. Fast buffén var inte en buffé i vanlig bemärkelse, utan man fick beställa sushi och förrätter fritt ur menyn och bad man om kött så stekte de det framför en på en teppanyakihäll. Ett lite annorlunda, men väldigt kul sätt att äta på! Och framför allt så var det värt varenda kuai, för det var något av det godaste jag ätit! Sebastian, som jag ändå skulle kalla för något av en finsmakare när det gäller japansk mat, log lyckligt hela kvällen och sa att han aldrig skulle äta något annat igen. En klart värdig avslutning på en underbar vecka.

Lite mindre kul var det att åka metro ensam i en och en halvtimme tillbaka från flygplatsen efter att ha vinkat hejdå klockan tio på kvällen. Men den 10 januari kommer vi ses igen och det är faktiskt bara lite mer än två månader kvar:)