Ingrid goes Shanghai

I Kina har de mest chips med läskiga matsmaker som biff eller sötsur fisksoppa. Lite trist i längden om man längtar efter ost eller sourcream & onion. Så när vi såg chipsen med blåbärssmak så var vi ju bara tvungna att testa. Tyvärr så var det precis så äckligt som man tror att det ska vara. Först salt och sen en eftersmak av syntetisk blåbär, så vidrigt. Jag har testat chips med gurksmak också, kanske inte det godaste jag smakat, men det går i alla fall att äta.

Oj, vad den här veckan har varit busy! Vi har ju funderat på att flytta från campus ett tag nu (smutsigt, kackerlackor, 1 timme med taxi från krogen) och i måndags så åkte vi helt enkelt till den tunnelbanestationen som vi ville bo i närheten av, gick in på första bästa property agent och satte igång att titta. Åtta timmar och tre mäklare senare så hittade vi det vi ville ha. Eftersom vi var ganska trötta så bestämde vi att skriva på kontraktet först dagen efter och efter ytterligare en titt. Så vår nya lägenhet ligger på Linping Road i ett stort compound som heter Rainbow City (poetiskt namn eller hur, haha), lägenheten ligger på... wait for it... våning 35! Fantastiskt utsikt och på innergården finns det gym, tennisbanor och inne- och utomhus pool (tyvärr är utomhuspoolen redan stängd då det är höst, dvs bara 25 grader på dagarna). Riktigt så lyxigt som det låter är det inte, vår lägenhet är inte skabbig, men det är långt från nyrenoverad. Ett stort sovrum, två mindre sovrum, 2 badrum, ett litet kök och ett helt okej vardagsrum med balkong ska vi fyra tjejer snart bo i:) Och möblerna... Låt oss säga så här, att efter att ha tittat på åtta lägenheter i Shanghai kan jag konstatera är kineserna inredningssmak är FRUKTANSVÄRD. Nåja, med lite ljuslyktor från IKEA (och kanske att den som får rummet med snobbengardinerna byter ut dem) så blir det nog inte så tokigt. 8000 rmb i månaden går kalaset på, vilket delat på fyra inte är särskilt mycket för oss, men svindyrt för en vanlig kines.

Det bästa är ändå läget, 200 m till metrostationen, 3 stationer till Siping campus där jag ska läsa flest kurser och typ 15 min metro till East Nanjing Road som är stora shoppinggatan i "stan". Linping Road är livlig gata med massa kinesiska restauranger och butiker, men även Starbucks och KFC om längtan efter något västerländsk blir för stark. Flyttningen är planerad till helgen, så då kommer det bilder!

Förutom det så har jag försökt välja vilka kurser jag ska läsa baserat på typ ingen information alls. I måndags så började Sipingkurserna och då tyckte jag att jag hade en rätt bra plan för hur jag ville dela upp kurserna mellan Jiading och Siping. I måndags hade jag frågat vår koordinator Mei om det var okej att jag läste kinesiska i Siping då Jiading-kinesiskan krockade med andra kurser jag ville ta. Det sa hon då var helt okej. Igår när vi kom hem efter att ha testat tre stycken kurser på Siping har vi fått ett mail från Mei som säger att vi måste läsa kinesiska i Jiading och att vi inte kunde få de kurserna som vi mailade henne för två veckor sen för att de var fulla. Så istället hade hon registrerat oss på lite godtyckliga kurser i Siping som det fanns plats på. Vi blev givetvis skitsura eftersom det är lite sent att komma och säga att kurserna var fulla dagen efter de börjat när hon sagt att vi fick välja fritt innan.

Så vi går till hennes kontor och klagar.
Mei: Vad synd att det blev så här, men kurserna var fulla så jag registrerade er på lite andra kurser.
Vi: Va? Men det var inte de kurserna vi mailade dig för två veckor sen, de här kurserna vill inte vi läsa.
Mei: Jaha, men det går att fixa. Maila mig igen vilka kurser ni vill läsa i Siping. Förutom kinesiskan, den är defintivt
full så den måste ni läsa i Jiading.
Vi: Fast då kan vi inte läsa de kurserna vi vill, för kinesiskan i Jiading krockar med två stycken.
Mei: Okej... Ni tänker så. Jag kanske kan ringa till den ansvariga läraren och kolla.
En timme senare ringer Mei upp
Mei: Jag har goda nyheter, ni får läsa kinesiskan i Siping! Faktum är att det är fritt fram att välja vilka kurser ni vill. Maila mig bara.

Alltså suck. En helt vanlig konversation i Kina. De gillar att få saker att låta som om de är definitiva, men sen visar det sig att allt går att ändra.

Suzhou är en liten stad (bara 4 miljoner invånare) 8 mil utanför Shanghai. Det tar ca 40 min med snabbtåget från Shanghai så vi tänkte att det skulle vara trevligt med en liten utflykt! Suzhou är känt för sin "Gamla stan" med låga hus, kanaler och traditionella kinesiska trädgårdar. Vi åkte först till den mest kända trädgården "Den ödmjuka administratörens trädgård". Den var fin och väldigt stor, men grejen med kinesiska trädgårdar är att de gillar stenar i konstiga former så efter ett tag kändes det som om det bara var en massa stenrösen. Sen blev det en liten båttur på kanalerna vilket var väldigt skönt och avslappnande. Stina och Yasmin svalkade händerna i vattnet tills vi såg en tant som hällde ut en hink med avföring i kanalen, då åkte handspriten fram direkt;) På kvällen var det väldigt fint vid kanalerna och det fanns massor med söta tehus och kaféer med mysiga uteserveringar.

Tyvärr så råkade vi välja en dag då det var 33 grader varmt (i mitten av september, inte riktigt som hemma i Sverige) och det kom några regnskurar så det var ordentligt klibbigt. Jag kände mig inte riktigt pigg efter den dagen så jag åkte hem till campus medan de andra skulle försöka komma in på en klubb där P Diddy tydligen skullen spela. Så det ska bli spännande att få höra om de hittade honom!:)

En trädgård full med sten. Max och jag har fotoduell!

Yasmin och Stina flyter fram på kanalen.

Te och kaffepaus på världens sötaste lilla kinesiska tehus!

Iced coffee var inte helt fel i 30 graders värme!

Sen en vecka så bor vi ute på campus. Som utbytesstudent får man hyra rum i något slags halvskabbigt konferenshotell som jag antar att de hade svårt att få hotellgäster till. Vi fick bara en snabbtitt innan vi var tvungna att bestämma oss och vi tyckte att det såg okej ut, lite småskabbigt, men okej. Nu känner vi att det inte är okej längre, igår ikväll när vi kom hem sprang det runt 4 stora kackerlackor inne hos oss och vi hittade en stor tusenfoting i en av sängarn. Dessutom är badrummet jättemögligt, avloppet i duschen tar en kvart att rinna av, alla möblerna är lite halvtrasiga. Så vi ska gå till vår internationella koordinator och säga att vi vill ha tillbaka två av de tre månadshyror vi betalat och sen ska vi försöka hitta något annat närmare stan. Den snälla tysken i rummet bredvid kom med insektsprej och kollade igenom våra rum, men han sa att det fanns massor med hål i lister och hörn där han kunde tänka sig att kackerlackor gillade. Så otroligt vidrigt.

Campus är ändå rätt nice så det är lite trist att flytta, men man kommer ju åka ut hit flera dar i veckan och på helgen är det ändå helt dött här.

Det blev ett litet uppehåll med bloggandet då vi åkte till Beijing i torsdags. Vi hade tänkt åka i oktober, men vi kom på sen att det var bättre att åka nu innan kurserna kommit igång ordentligt. Julien och Max ville också följa med så vi packade väskorna och drog till tågstationen. Lite oväntat var att trots att vi bestämde oss för att åka dagen innan så ville Jack följa med. Han hade inte varit i Beijing på tio år och ville gärna passa på att se det igen. Det var tur för oss då det inte var helt enkelt att köpa biljetterna då ingen kunde engelska vid biljettdisken och sen visade det sig att man bara kunde betala med kinesiska kort och inte visa eller mastercard. Tågstationen var superfräsch, den var rätt nybyggd då de startade höghastighetslinjen till Beijing i somras och tågen lika så. Lite coolt att kunna åka till Beijing på 5 timmar då det tar minst 12 timmar med vanliga tåg. Klart värt med dyrare biljetter (550 rmb enkel) för att åka i 300 km/h!

I Beijing insåg vi att vi tagit med oss för lite kläder då det är ganska mycket svalare i Beijing (vilket inte är så konstigt det ligger ju i alla fall 100 mil norrut!) dvs ungefär som svensk sommar. Ändå var det väldigt skönt med lite omväxling mot den fuktiga hetta som kännetecknar Shanghai. Beijing är en annorlunda stad mot Shanghai, husen är låga och det finns bara något enstaka höghus i centrum och det känns som om det finns mer gammalt bevarat. Däremot fick trafiken i Beijing (och folkmassorna i tunnelbanan) Shanghai att verka lugnt.

Lite sightseeing stod förstås på schemat. Första dagen var det blå himmel och strålande solsken (händer inte ofta i förorenade Beijing) så vi åkte ut till sommarpalatset som var underbart vackert. Massor med folk såklart, men det är så stort så det gick bra ändå.

Dagen efter steg vi upp 5.30 för att bli upphämtade med en turbuss med destination Jinshanling, en sektion av kinesiska muren. Det trista var att det var jättekallt och ösregnade så vi ångrade oss rätt mycket på väg dit. Bussresan tog 3.5 timmar då Jinshanling är en av de sektionern som ligger längst bort. Men som genom ett trollslag så slutade det regna precis när vi kom fram. Jinshanling var definitivt värt en extra timmes bussfärd, det var helt otroligt vackert. Molnen låg som slöjor runt bergen och det var inte något folk där att trängas med.

På söndagen tog vi tunnelbanan till Förbjudna staden i centrala Beijing. Vilket hela Beijing också hade gjort för jag har aldrig sett så många kineser på samma ställe förutom i tunnelbanans rusningstid. På kvällen blev det Pekinganka. Jack hade hört talas om en lite finare restaurang som skulle ha exta god anka så vi gick dit. Den var lite dyrare med kinesiska mått mätt, anka med tillbehör, fyra andra rätter, soppa, vatten och vin fick på 200 rmb per person. Klart värt. Sedan drog vi till Park Hyatt Hotel som är ett av de få riktigt höga husen i centrala Beijing och åkte upp i baren på högsta våningen. Där avnjöt vi fina (men ganska äckliga) drinkar, pratade, kollade utsikten och bara tog det lugnt innan vi åkte taxi till hostelet. Typiskt bra kväll.

Faktiskt riktigt skönt att vara tillbaka i Shanghai igen. Beijing är trevligt på sitt sett, men allting är lite enklare här hemma i "Shangan".

Muren i Jinshanling.

 

Förbjudna staden.

 

Yasmin och Max med massa Pekinganka framför sig!

Nu har vi varit på det stora campus vid Siping (mycket närmare stan än Jiading) och fått ID-kort. På allas kort står det ens namn med kinesiska tecken som tydligen bara symboliserar uttalet. Så vi frågade en där vad som egentligen stod och tja, det vara bara Anita som fick typ rätt. Jag fick "Agg-Rid", Yasmin "Ya-Min" och stackars Stina missförstod de helt, så de skrev hennes mellannamn "Halina" (Helena). Vår svenska klasskompis Simon uttalade de "Semen", han fick höra en del skämt om det om vi säger så;)

Det roliga med Kina är att de gillar att skicka ut dokument med långa förhållningorder, typ när vi skulle till Siping så fick vi mail: "Ta med pass, 8 passbilder, 300 rmb till försäkring, antagningsbevis och hyreskontrakt som ska stämplas" och sen när man väl är där så står de helt frågande och bara "Nej, men det stämplar vi nästa vecka. Bilder tar vi här så det behöver ni inte ha med er" etc. Lite smått irriterande.

När vi var på Siping så träffade vi ett gäng franska studenter från Lille som är på samma utbyte som oss som var supertrevliga! Så nu är vi sju svenskar från Uppsala och fyra fransmän:) Tre av fransmännen bor tillsammans och bjöd hem oss på kvällen till sin lägenhet nära West Nanjing Road (mitt i centrum) och vi blev något bittra när vi såg hur fräscht de hade det och att de tre bara betalade 6000 kr i månaden för lägenheten.

Vi har nu flyttat ut Jiading campus i alla fall. Mitt ute i ingenstans känns det som, tar ca en 1 timme med taxi från stan och då kostar det också typ 160 rmb med kvällstaxa. Är man fyra så är det ju helt okej, men att åka själv blir lite väl dyrt. Det går tunnelbana också, men det tar längre tid och slutar gå vid tio på kvällen. Jiading är typ sista stationen på på linjen:P Själva campuset är dock jättefint och modernt och det finns massa billiga restauranger och affärer. T.ex. så köpte vi god lunchsushi för 7 rmb igår och någon slags made-to-order mangosmoothie för 6 rmb. Vi trodde först att det var ett misstag och att tjejen i kassan hade räknat fel.

Söta Selma var en av studenterna från Lille:)

Gårdagens ”ett par drinkar på en skybar” slutade med en helkväll och hemkomst vid kl 5. Vi hade pratat med vår kinesiska vän Jack om att vi ville ta en drink och se utsikt och då sa han att han visste precis rätt ställe. Så vi började på Bar Rouge som har palmprydda terrass med otrolig utsikt över Pudongs skyline. Där tog vi en drink (en räckte rätt långt, de blandar sjukt starka drinkar i Shanghai!) och bara njöt av den varma kvällen och utsikten. Sen drog vi vidare till klubben M1NT som låg 20 våningar upp i en skyskrapa och som hade stora fönster mot staden. Helt fantastisk känsla att stå och dansa med panoramafönster bredvid sig, som att bokstavligen ha Shanghai för sina fötter. Dessutom hade de ett stort akvarium med hajar, rätt weird. Helt stört mycket personal överallt i Shanghai också, på M1NT stod det 4 kvinnor på damtoan och städade i princip efter varje gäst och stod och gav en handservetter. Inte riktigt som hemma. Kvällen avslutades med taxi hem och ett besök på det 24/7 öppna Donken mitt emot hostelet;)

 

Taxibild på söta Stina och Yasmin.

Jag och Anita glassar på Bar Rouges fina terrass.

Utan blixt så syns Pudong i bakgrunden! Tyvärr så hade de hunnit stänga av beslysningen av tv-tornet, annars hade det sett ännu häftigare ut.

 

Hajpuss.

 

Idag var det riktigt fint väder för första gången sen vi kom. Förutom att det har regnat en del gör all smog att det sällan är klart väder. Så med 30 grader i luften och sol, vad gör man då? Åker och badar såklart! Vi hittade en pool som tillhörde ett stort bostadskomplex, men för 80 kr fick man komma in. Då ingick handduk och solstol. Hur skönt som helst att bara ligga i en solstol och ta det lugnt och hoppa i det turkosa vattnet då och då. Kommer vi definitivt göra någon mer gång om det blir soligt väder!

Igår gick vi faktiskt på bio! De hade bara två filmer med engelst tal, Source Code och The season of the witch. Source code hade Anita redan sett nyligen så vi tog The season of the witch. Jag hade aldrig hört talas om den, men jag tänkte att den är säkert lite spännande. Den började ganska bra, med lite smygande obehag sådär. Men sen... Jag vet inte vad som hände riktigt, men hela filmen totalspårade och det gick bara inte att hålla sig för skratt! Töntigaste slutet ever. Som tur var så kostade biljetterna bara 45 rmb (lika mycket i kronor), om jag hade betalat svenska priser hade jag nog blivit bittrare;)

Anita och Stina chillar i poolen.

Nackdel i Shanghai: Solen går ner bakom höghusen redan kl 17.

Den här gången hann det inte ens gå en vecka innan jag gjorde bort mig. Igår åkte vi till ett stort shoppingcenter som låg några tunnelbanestationer bort som hette Cloud Nine. Där fanns H&M, Vero Moda, Starbucks och även dyra märken.

Efter en stund behövde vi ta ut pengar och gick till några bankomater inne på en bank. I Sverige måste man ta kortet först innan man får pengarna, i Shanghai får du pengarna först, sen ett kvitto och sen en förfrågan om man vill göra ett till uttag. Så när jag fått kvittot så stod det lite konstigt om en conversion rate på det så jag började prata med de andra och sen gick jag bara - jag hade ju mina pengar i handen. Inte så bra. När jag kom på det någon timme senare så sprang jag tillbaka och frågade på banken, men de hade inte hittat något kort. Så det var bara att panikringa till pappa i Sverige och be honom spärra kortet och hoppas att ingen hunnit ta ut för mycket pengar. Som tur var så hade inga pengar tagits, vilket är nästan osannolik tur då man fortfarande är inloggad så länge man inte tar kortet. Well, det är ett misstag jag inte kommer göra om i alla fall!

Sedan åkte vi in till stan och shoppade lite fejkväskor. Vi har kommit på nu att de fina fejkgrejerna inte står framme, utan de får man fråga efter. Tro det eller ej, men jag har personligen bara köpt EN väska en så länge. En liten festväska för 30 kr, så det känns okej. De andra har har dock gynnat väskbranschen rätt bra redan;)

Sedan blev det en lite promenad i mörkret på klassiska the Bund med utsikt över Pudongs skyline. Lite molnigt dock, men det är nästan aldrig klart här på grund av smogen. Kändes dock som om vi blev mer fotograferade än utsikten, till slut funderade vi på att börja ta betalt;)

Idag blev det en rejäl sovmorgon och chill på hostelet innan vi bestämde oss för att det var dags för lite mer avkopplande aktiviteter. På en blogg hade vi fått tips om Helen Nail and Spa som bara låg ca 10 min med taxi bort. Där märkte vi att det var ett populärt ställe för de hade bara tid med pedikyr för oss eftersom vi inte bokat tid innan. Det var ett väldigt dyrt och exklusivt, behandligen kostade "hela" 120 rmb;) De pratade engelska, det fanns engelska tidningar och man fick te och superfina fötter. Helt fantastiskt. Sen råkade vi gå förbi ett till nagelställe rätt nära det första så då kunde vi få manikyr också, så för att sammanfatta: underbar eftermiddag!

Jag måste verkligen lägga upp bilderna vi tog, ska bara hitta överföringssladden till kameran först någonstans i min numera rätt kaotiska packning.

Det farliga med Shanghai är att det känns som om allt är så himla billigt (vilket det i och för sig oftast är) så då handlar man mycket mer istället. Roligt, men farligt.

Igår efter att Yasmin kommit med flyget från Kuala Lumpur så tänkte vi att det är dags att åka ut till campus som låg i Jiading och registrera oss och kolla in läget. Från vårt hostel tog det typ 40 min med metro och sen visade det sig att man var tvungen att ta taxi till campus från metrostationen vilket tog 5-10 min. Men det kostade bara 20 kr så det var inte så mycket att bråka om.

Själva campus såg väldigt modent och imponerande ut. Vi hade ett papper med adressen till Meis kontor (hon är International coordinator på Tongji). Efter att ha frågat flera personer (och blivit skjutsade i golfbil till rätt byggnad(!)) så hittade vi hennes kontor bara för att inse att det höll på att byggas om och att hon inte var där. Efter lite om och men letade man fram en engelsktalande student som fick registera oss. Sen visade han oss huset där de utländska studenterna bodde vilket var mer som någon slags hotell. Rummen hade badrum och ac och det ingick frukost och städning en gång i veckan.

Vår plan var att bo i stan då vi hört att kurserna i kinesisk kultur gavs på ett annat campus i stan och åka ut den långa vägen till Jiading en eller två gånger i veckan. Men väl där ringde vår guidestudent till Mei och då sa hon att det var så många utbytesstudenter i år så att de skulle ge alla kurserna i Jiading. Plus att de inte hade tillräckligt med rum till alla på studenthotellet.  Så efter en del beslutsångest signade vi upp på två dubbelrum. Det tråkiga är att man var tvungen att betala för tre månader direkt, men samtidigt så kostade det bara 900 kr/månad så om vi verkligen inte trivs så kan vi flytta ut tidigare. Dessutom är det inte dyrt att åka in och bo på hostel på helgerna om man skulle vilja det.

På hostelet har vi träffat massa med andra trevliga utlänningar. Så igår hängde vi med ett stort gäng tyskar ut på en klubb som var riktigt nice! Taxi dit gick på 20 och väl där kunde man köpa 10 drinkkuponger för 100 kr;) Det sämsta var dock att man får röka på krogen i Kina, hade glömt bort hur illa man luktar efter en kväll ute med massa rök!

Nu har vi tillbringat lite mer än ett dygn i Shanghai! Än så länge så känns så allt rätt overkligt.

För ett dygn sedan landade vi på på flygplatsen efter att ha missat en natts sömn pga tidsskillnaden. Vi lyckades ta magnettåget, sen tunnelbana och sista biten tog vi taxi.

Den taxiresan var något av en upplevelse. Det regnade, bakluckan gick inte att stänga om våra väskor (så chaffören lät den vara öppen) och stackars Stina låg på golvet där bak för att hennes väska skulle få plats på sätet. Dessutom verkade chauffören vara osäker på adressen för han tittade hela tiden på lappen med den kinesiska adressen och försökte fråga mig saker på kinesiska. Allt detta samtidigt som jag och Anita hoppades att våra väskor inte skulle tappas under den skakiga färden! Helt galet. Men vi kom fram till slut. Och resan kostade faktiskt bara 18 kr.

Vårt hostel verkar jättebra. Vi bor tillsammans i ett "deluxe 4 bed" med eget badrum. Inte så lyxigt som det låter;) men helt okej. Frukosten kan man dock snällast beskriva som intressant.  Lila (?) gröt på ris och bönor, degknyten, cornflakes, toast och apelsinsaft. Men men, den var gratis och vi ska ju inte bo här för evigt.

Vi skulle gå ut och fixa lite lunch igår och hittade ett sushi-ställe som vi tyckte verkade billigt på ett varuhus, en portion (8 bitar) för 24 kr. Sen igår kväll gick vi till en restaurang som inte såg så billig ut och där åt vi allihopa för 24 kr!

Kl 8 på kvällen däckade vi och sov 11 sköna timmar. Helt underbart.

Tja, min förberedda blogspot-blog visade sig ju inte fungera här i Kina. Borde kanske ha kollat det innan, men jag tänkte inte så långt. Som tur var så visade det sig att blogg.se i alla fall funkar här borta i landet där inte så många användbara sidor är tillåtna.

Väskorna är packade, flygbiljetten utskriven och ipoden laddad. I morgon blir det tidigt uppstigning för att åka till Arlanda. Sen blir det Swiss Air, först till Zürich och sen till Shanghai! Känns helt overkligt att jag ska åka så långt bort!

Nu börjar jag fundera på vad jag egentligen givit mig in på. Allt verkade så lätt i vintras när jag bestämde mig för att söka och nu känns det som om det hade varit trevligt att veta var jag kommer att bo eller i alla fall veta kurser jag kommer läsa. Well, det kommer att bli en erfarenhet så mycket är säkert!

Sista kvällen i Sverige avnjuts med fint väder, grill och vin i Upplands Väsby. Känns som om Sverige gör sitt bästa för att jag ska sakna det :)