Ingrid goes Shanghai

... Kommer på besök på torsdag! Helt galet var tiden går fort, känns som om det var alldeles nyss jag vinkade av Sebastian på flygplatsen och nu så kommer Charlene och Anna med lite godsaker från Sverige;) Jag ser verkligen fram emot det, ska bli sjukt kul att visa de runt Shanghai! Det var helt underbart att ha min älskling här, men han var inte så mycket för shopping, manikyr och Ladies' night av någon anledning. Så den här gången blir det en tjejvecka;)

Stackarna kommer landa redan vid 7 på morgonen efter att ha lämnat Stockholm 15 timmar tidigare. Vilket är den sämsta tiden för då måste man försöka hålla sig vaken hela dagen för att komma i ordning med dygnsrytmen, samtidigt som man missat en natts sömn på planet. Jag gjorde samma när jag kom hit och det var inte kul. Men men, det är bara att kasta sig in i Shanghai med en Starbucks i handen och inte försöka tänka så mycket på det:)

Hoppas de kommer gilla det! Kanske att jag kan få de att skriva ett gästinlägg till och med?;)

Måste erkänna att Sebastians besök fick mig att börja saknar Sverige mer än innan, framför allt för att det påminde mig om sämst det är att ha sina loved ones på nästan andra sidan jorden. Så jag ser väldigt mycket fram emot torsdag!

 

 

Shanghai från ovan!

Idag lovande väderleksrapporten klart och soligt väder. Klart från moln i alla fall, för det här är vad vi såg när vi tittade ut genom fönstret mitt på dagen. Det är då man börjar reflektera över hur bra Shanghai egentligen är för hälsan. Efter ett helt liv i den här stan måste lungorna vara svarta! Kombinationen sjukt mycket trafik med mycket kolkraft är inte så där jättebra.

 

Vattnet ska tydligen också vara rätt ohälsosamt. Även om man kokar det så finns det en del tungmetaller kvar i vattnet. Vi köper dricksvatten på dunk i mataffären, men det är så jobbigt att släpa dunkar hela tiden att vi kokar te och lagar mat på kranvattnet. Vilket kanske inte är så bra egentligen, men samtidigt så äter vi mest ute och på alla restauranger använder de kranvattnen, så det spelar inte så stor roll om vi dricker några extra koppar tungmettallte i veckan. Om jag skulle bo här längre än några månader skulle jag kanske dock fixa hemleverans av dricksvatten.

 

Man är så himla bortskämd i Sverige med frisk luft, blå himmel och dricksvatten från kranen. Det är otroligt uttjatat, jag vet, men man inser ändå inte hur värdefullt det är förrän man är borta och måste titta ut över en grå smoghimmel dag efter dag.

 

Förutom att andas smutsig luft den här veckan så har vi varit på en trevlig ladies night på Sugar där de har lysande "isbitar" i drinkarna:) Ett besök på Shelter, som ligger i ett gammalt bombskyddsrum, har också hunnits med. Det var ett annorlunda med coolt ställe beläget mörka källarvalv i Franska koncessionen där de spelade reggae. Gömde tyvärr att ta kort dock:(

 

 

Här i Kina går vi också en kurs i kinesiska förstås. Eller mandarin kanske man ska säga, i landet Kina finns otaliga olika språk och dialekter, men de flesta får lära sig mandarin (som är peking-dialekten) i skolan. Skriftspråket däremot är samma för alla, så även om två personer från olika delar av Kina inte förstår varandra kan man skriva det man vill säga, rätt smidigt:) Vår kurs heter "Elementary chinese". Vi får dock bara lära oss prata med hjälp av pinyin som är ett sätt att transkribera mandarin till latinska bokstäver. Att lära sig den kinesiska skriften är för krångligt för grundkursen då tecknena inte har någonting att göra med hur man uttalar ett ord.

Mandarin (eller Pǔtōnghuà, det allmänna språket, som det heter på mandarin) är både lätt och svårt på samma gång. Grammatiken är hyfsat enkel och det finns inga jobbiga böjningar som kan krångla till det, vilket är bra. Men uttalet. Mandarin har fyra olika toner, så samma ord kan betyda fyra olika saker beroende på hur man uttalar det. Ibland är det bara helt omöjligt att höra någon skillnad, desto mindre själv uttala det. Sen måste man börja helt från scratch. När jag tyska och franska i skolan så kände man ju igen en hel del ord som var samma eller liknande i svenska eller engelska eftersom de är besläktade.

Vi har gått igenom ganska mycket saker på lektionen, men det som man har nytta av är mest bas-grejer som att säga till taxin vart man vill åka eller beställa mat. Problemet (eller födelen beorende på hur man ser det) i Shanghai är att man kan komma rätt långt med några engelska ord och kroppspråk. Så jag får inte riktigt den pushen som jag kanske skulle behöva för att bli effektivare i mina mandarinstudier. Ibland känns som om man anstränger sig jättemycket för att göra sig förstådd med de enklaste meningar, men bara för att man är utlänning så utgår många ifrån direkt att man är oförståelig och försöker inte ens lyssna. Irriterande. Men lyckan som man känner när taxichaffören eller tanten i gatuköket faktiskt forstod vad man menade första första gången man sa det, den är stor:)

Under Sebastians besök i Shanghai hann vi även med en resa i resan. Hangzhou ligger 18 mil från Shanghai och vi åkte dit på smidiga 50 minuter med snabbtåget. Det är en stad med gamla anor och mest känd för området kring Xihu, Västra sjön, där en stor sjö omgärdas av parker, pagoder, paviljonger och tempel. Ett extremt poulärt kinesisk turistmål, vilket de stora mängderna kineser med kameror bekräftade.

Hangzhou visade sig vara väldigt trevligt och enkelt att turista i. Vi bodde på ett gulligt litet hostel i "Gamla stan" på promenadavstånd till Xihu. På kvällarna kunde man gå runt på de mysiga gatorna och trängas med de andra turisterna i souvernirbutikerna och poppa in på McDonalds för en glass, vilket var trevligare än det kanske låter:)

Andra dagen gick vi ner till Xihu och tog en båttur till "De fyra dammarna som speglar månens ö", de har alltid lika roliga namn på platser i Kina. Liten besvikelse var dock att det var så disigt att utsikten var begränsad, men samtidigt betydde det att man inte såg skyskraporna borta i centrala Hangzhou (en liten provinshuvudstad med endast omkring 5 miljoner invånare) så det kanske det var värt. På båten träffade vi ett jättetrevligt japansk par på semester som blir överförtjusta när det visade sig att Sebastian kunde japanska! Jag blir alltid lika imponerad när jag hör honom prata japanska så otvunget, men det får mig också att inse hur långt jag har kvar med kinesiskan, suck.

Under dagen hann vi också med att kolla utsikten över Xihu från en vacker pagod, åka en bisarrt skumpig buss, trängas med massor med kineser och besöka ett gammalt munkkloster. Linyin-templet låg en ganska lång bussresa upp bland bergen bortom Xihu, men det var det värt. Redan för 1000 år sedan hade det bott munkar där och längs en å som rann brevid fanns det inkarvade buddhor i bergväggarna. Mycket vackert och stämningsfullt och väldigt långt från Shanghais skyskrapor.

Fast, som alltid när jag varit och rest i Kina, lika skönt att komma tillbaka "hem" till Shanghai:)

Förra veckan var jag ganska så upptagen då jag hade besök från Sverige av min söte Sebastian, vilket kanske inte gått helt obemärkt förbi med tanke på hans lilla gästinlägg;) Förutom att det var fantastiskt att få träffa min älskling igen så var det skönt att få träffa någon i Sverige och inse att allt är som vanligt där. Dessutom var det nice med lite svensk godis, turkiskt te (han hade transfer i Istanbul) och framförallt... Mitt nya ICA-kort! Blev lite less på att sponra Nordeachefernas bonusar med deras hemska uttagsavgifter.

Första dagen körde vi lite hard core-sightseeing i centrala Shanghai då vädret var soligt och fint. Sen fick Sebastian följa med på den Social Dinner Event som Uppsala universitet bjöd in till på Sofitel i centrala Shanghai. Då fick vi fin middag på IT-institutionens bekostnad och träffa en massa kineser som varit på utbyte i Sverige. Det var mycket trevligt, men bjöd också på en del intressanta matupplevelser som komage och sjögurka. Jag smakade på båda. Måste erkänna att jag är lite stolt över att min konstig-mat-tröskel har sänkts något efter några månader i Kina;)

Vi hann också med skräddarmarknaden där en komplett kostym med väst och skjorta för 700 rmb beställdes. Jag råkade beställa en vinterkappa också, men ska hämta den nu i veckan. Är lite nervös för jag gjorde massa ändringar mot testkappan... Men nåja, den kostade bara 400 rmb:) Yu-trädgården, gamla stan, Oriental Pearl Tower, Franska koncessionen, Jadebuddans tempel, fejkmarknaden, drinkar med utsikt och hajar på M1NT och en massa gott Starbucks-kaffe hanns också med.

Sista kvällen bokade vi bord på en japansk teppanyakirestaurang här i Shanghai som jag hade hört rekommenderas. Det var väldigt dyrt där med Shanghaimått mätt, 250 rmb för buffé inklusive öl och sake. Fast buffén var inte en buffé i vanlig bemärkelse, utan man fick beställa sushi och förrätter fritt ur menyn och bad man om kött så stekte de det framför en på en teppanyakihäll. Ett lite annorlunda, men väldigt kul sätt att äta på! Och framför allt så var det värt varenda kuai, för det var något av det godaste jag ätit! Sebastian, som jag ändå skulle kalla för något av en finsmakare när det gäller japansk mat, log lyckligt hela kvällen och sa att han aldrig skulle äta något annat igen. En klart värdig avslutning på en underbar vecka.

Lite mindre kul var det att åka metro ensam i en och en halvtimme tillbaka från flygplatsen efter att ha vinkat hejdå klockan tio på kvällen. Men den 10 januari kommer vi ses igen och det är faktiskt bara lite mer än två månader kvar:)

 

Den sista oktober är det inte helt fel att kunna gå runt i t-shirt.

 

Glasschill i parken. Fortfarande den sista oktober;)

 

Gatumat till middag, den godaste hämtmaten:)